Lätt C i Perstorp

Dags för årets andra start. Nu har jag återhämtat mig från den envisa influensan och kunde själv sitta i sadeln idag. Klass-valet föll på LC. Även om Caramis lite oplanerat fick starta LB med Sara för några veckor sen ville jag att hon skulle få en "nice ride" idag, dvs känna att det var lätt och enkelt.

Med på dagens utflykt hade vi Nathalie (www.hillstar.se) och en av hennes hundar. Den som hade turen idag var Lady (min favorit).

Perstorp visade sig vara ett trevligt ställe ungefär en timmes bilfärd hemifrån. Stor framridningsbana där man kunde skritta fram länge i den försiktiga vårsolen. Mysigt faktiskt. Då hinner man spana in de ponnyer som går avdelning A och försöka gissa vilka av dem som är ridponnyer. Caramis kändes lugn och avslappnad. Hon är så trevlig att åka iväg med.

Caramis på framridningen. Nästan dressyr-stil på det hela... Kanske borde göra en liten debut?

Framhoppningen fungerade också fint. Sparade lite på sprången. Tog två på räcket och två på oxern, sen var det in på banan. Ridhuset hade en ljusblå (!) sarg. Aldrig sett förut... Gav ett ganska ljust intryck. Det som var lite skrämmande tyckte Caramis var dock inte sargen utan folket på läktaren - för det var faktiskt lite publik och liv å rörelse (kul). Vi hade ett bra flyt och ett jämnt tempo. Nolla blev det tyvärr inte ändå. Två rivningar där vi nog får ta på oss varsin. Den första kom på hinder tre. En frambensrivning på ett räcke där vi kommer in helt rätt. Den andra rivningen kom på långsidan längs läktaren där Caramis vinglade lite och vi fick långt till en oxer. Jag "tryckte av" henne ganska stort och hon fick med sig bakbommen. Mitt fel, borde kanske varit kall och lagt in ett galoppsprång till. Hur som helst. Rivningarna gör inte så mycket. Det blev som ett kvitto på att hon inte är tillräckligt stark än. Hon behöver mer flås och tappa ytterligare några kilon!

Caramis och jag på banan (observera sargen i bakgrunden).

Inte helt ovanligt så hade jag glömt nummerlapp. I sekretariatet var de snälla nog att leta reda på en gammal nummerlapp åt mig så jag slapp de där hundra kronorna i böter som man riskerar att få annars. Det problem som kvarstod var själva fästningen. I sånna lägen är det tur att man har Nathalie. Hon är väldigt händig och pysslig. Rådigt drog hon ur skosnöret på en av mina gympadojor som låg i bilen (tur att man inte städar bilden alltför ofta med andra ord) och fäste nummerlappen i tränset. Snyggt? Nja, men funktionellt! Kolla själva:

Tack Nathalie!

Dagens gladaste supporter var Lady. Buskul att vara på tävling. Många hundar, stallkatter och människor att titta och hälsa på. Hon lyckades hålla sig nästan hela dagen från att hoppa på mina vita ridbyxor, men när den lilla chokladbollen skulle tas ur sin förpackning gick det inte längre - den är väl ändå till mig? sa hennes bruna ögon samtidigt som hon la en lerig tass på mitt knä. Men det gör inget, för då hade jag redan ridit!

Lady på hästtävling... Var är agility hindrena undrade hon faktiskt lite i smyg.

I övrigt så flyter verksamheten på. Ridbanan har ÄNTLIGEN töat och är nu fullt användbar. Imorgon blir det löshoppning, det vill jag lova! Återkommer med rapport - var så säkra.

Lite men nyttigt

Söndag, och dags för löshoppning igen. Pudersnön ligger envist kvar över fält, åkrar, vägar och självklart ridbanor. Det ser ut som om den tänker stanna ett tag till. Som nämnts i tidigare inlägg så anpassar vi oss efter rådande omständigheter och verksamheten fortsätter...


Nathalie och jag bestämde oss för att köra en lightversion idag. Ponny-pojkarna fick rasta sig lite lätt och hoppa över ett litet hinder. Mest för att de ska komma in i en rutin och känna sig trygga.
Looki (Galinas häst) fick vara förlöpare och göra upp ett spår i snön. Hon höll sig mycket lugn idag och det märktes att hon anpassade sig efter underlaget. Inget race alltså.


Sen fick Alex komma ut och leka. Han är alltid på topp när han kommer hit och ropar lockande till damerna i hagen, men han sköter sig alltid och så fort vi börjar hoppa är han helt fokuserad på uppgiften.

Alex in action!

Next; Curre. Även han var duktig och fokuserad. Det uppstod dock ett förvirrande moment, och det var när Nathalies man la sig ner och gjorde en snöängel mitt på ridbanan (svaret på den givna frågan är nej, han är inte så hästvan)! Curre fick stoora ögon och en lätt höjd svans... I övrigt flöt allt på bra. Curre fick även idag enbart hoppa ett litet räcke. Hjälphinder och oxer tar vi först när underlaget är stadigare.

Snö eller ej, Curre hoppar snällt ändå.


Han har ett härligt tryck och det ska bli spännande att se hur detta utvecklas...

Nyfikna på hur det ser ut "på riktigt"? Här kommer ett litet smakprov. Tänkte att det kunde vara kul att få sen en filmsnutt nu och sen senare i vår för att riktigt kunna följa utvecklingen. "Tomten" som springer runt genom snön är jag! :-)

From my point of view

Jaha. Man skulle nog kunna säga att det har kommit en aaaning mer snö sen jag så käckt slängde ur mig orden "vi trotsar naturen". Så där en två, tre decimeter till.

Men tro för all del inte att verksamheten ligger nere. Här utgår vi alltid ifrån rådande underlag och gnetar på. Jag har dokumenterat dagens arbete från min egen synvinkel - bokstavligt talat. Jag har fotat med min mobilkamera samtidigt som vi jobbar på. Krångligt? Njae... Det fick ju bli lite enhandsfattningar i vänsterhanden, men man har väl inte tummen mitt i handen heller.

Om ni tror att bilderna är redigerade på grund av bakgrunden som lutar hit och dit så tror ni fel. Det visade sig att mobilkameran kanske inte var jordens snabbaste och från att man tryckte på "ta foto" tills att kameran tog själva fotot kändes som en evighet. Blev en aning vingligt att följa hästen med linor, pisk etc i ena handen och försöka få ett bra foto med den andra (man ser ju inte vad man gör på den där lilla skärmen!) Är dock ganska nöjd med resultatet. Varsågoda att ta del av vardagsarbetet här på Högås en helt vanlig men väldigt snöig fredag.


Först ut var Curre. Idag var tredje dagen han longerades med sadel på. Fungerar fin fint. Han är en himla trevlig kille att jobba med. Fattar snabbt och är väldigt positiv. Kan tillägga att han gnäggade åt mig när jag kom för att ta in honom till dagens lilla tur på ridbanan. Inget hingstgnägg och inget här-kommer-maten-gnägg, utan faktiskt ett kul-att-du-kommer-gnägg. Man smälter! :-)



Nästa pålle att motionera var Hera. Alla som följer min blogg kommer väl ihåg hur det gick sist jag skulle ut och rida i snön... Vis av erfarenheten blev det därför tömkörningsgjorden som åkte på. Ut på fältet tog vi oss dock. Hon jobbar så fint i tömmarna. Hennes elastiska gångarter kommer verkligen till sin rätt. Mattes svarta pärla. Aint she a beauty?!?! (Behöver jag nämna att det här är hästen med stort H i mitt liv...)




Sist och också minst (i mankhöjd) var Caramis. Det blev till att dra på sig ridbyxan och svinga sig upp i sadeln. Sedan red vi mot solnedgången och kom aldrig mera hem. Nä, så var det inte. Caramis skulle aldrig missa en måltid! :-) Men vi tog oss en galopp i snön och avslutade med lite seriöst markarbete i trav. Hon kändes fin och jobbade bra. Lite jobbigt tyckte hon att det var när vi red genom de djupa vallarna som hade bildats längs med åkerns kant. Styrketräning kallas det lilla runda ponny - och det behöver du, sa jag bara då. No mercy!

Vi trotsar naturen...

Igår var det flera plusgrader och det töade på bra. Under natten var det såklart tvunget att snöa. Men ingen snö i världen kunde längre stoppa oss - nu ska det löshoppas! Och så blev det.

De som hade turen att få vara med om händelsen var Curre och Vanilla, Nathalies welshhingst Alex och Galinas fyraåring Looki.

Alex fick börja. Han har bara löshoppat en gång förut och det var i höstas. Men vilken naturbegåvning. Han är verkligen klok och mogen, hoppar med jättefin teknik och balans.

Kolla stilen! Den här tekniken är det inget fel på...

Efter det var det Curres tur. Det här var något helt nytt för honom. Superkul tror jag att han skulle säga om han fick kommentera det själv. Han fattade mycket snabbt var han skulle stanna, när han fick gå igen osv. Hindret tog han sig an med gott mod men ändå stor försiktighet.

Curre mäter sina krafter över ett litet räcke.

Stilstudie i trav.

Nästa ponny att äntra banan var Vanilla. Hon har ju gjort detta ett fåtal gånger (två tror jag) förut, men är lite blyg när det gäller att våga galoppera på. Om hon får välja så tar hon gärna till "älg-traven" istället. Idag gick det dock mycket bättre och även om det blev korsgalopp lite då och då så höll hon den ändå. Hon är också duktig på att ta start- och stoppkommandona.

Väl framme vid hindret så tar man sig alltid över.

Vanilla visar prov på en inte helt oäven bakbensteknik.

Till mattens lycka så landar hon i rätt galopp!

Avslutningsvis var det Lookis tur. Och här gick det undan kan jag säga. Lite överskottsenergi som ville komma ut! Looki går som tåget, man behöver bara peka var hon ska styra :-)

Sammanfattningsvis så kan man väl säga att vi var mycket nöjda med alla hästarna. Pojkarna som ju satsar mot ett treårstest känns väldigt lovande. Ska verkligen bli spännande att följa utvecklingen. Det kommer mera... Håll utkik.

Duktiga duktiga ponny!

Så var säsongen igång. Caramis har gjort årets första start. Lite oplanerat blev det faktiskt en debut. Meningen var att hon skulle gå en LC, men vi missade starten. Hur det gick till? Fråga inte! Rent slarv får man väl ändå säga. Första klassen gick långsamt och vi fortsatte räkna ekipage per timme i samma takt, men tji fick vi för nästa klass, dvs den som Caramis skulle starta i, gick mycket fortare. När vi rullade in på parkeringen så ropades hennes namn ut högtalarna.

Vi åker inte hem utan en start var min enda tanke. Det blev alltså till att efteranmäla till LBn. Caramis fick snällt stå och vänta på transporten medan LCn klarades av först. Det var ju ett gäng D-ponnyer som skulle starta också. Men sen kom faktiskt dagens stora behållning. Banan byggdes om till LB och det visade sig vara en A:0, dvs "rid så fort du kan från start till mål"-klass. Först ut var B-ponnyekipagen. Och vilka ponnysar! De hoppar fantastiskt och ryttarna red superbra. Vilka svängar och hopptekniken är i många fall bländande! Superkul att titta på!

Äntligen var det dags att plocka ut Caramis. Hon var ganska laddad och redo! Dagen till ära hade vi faktiskt en "inhyrd" ryttare. Min mycket goda vän Sara har ridit hästarna lite åt mig då jag har varit sjuk och förföljts av en envis hosta som inte vill ge med sig. Hästarna (Caramis och Hera) har gått jättebra med Sara så jag frågade om inte hon kunde tänka sig att starta Caramis, och visst kunde hon det. Härligt med en ja-sägare. "Är det ok om du debuterar Caramis i LB istället?" Sara gjorde det med den äran. Caramis var jättefin och hoppade super på framhoppningen. Dock blev hon trött ganska fort (vilket vi hade räknat med) och väl inne på banan kom två små pet. Absolut inget slav utan ren trötthet.

Stilstudie på Sara och Caramis plockat från videofilmen:

Tack Sara! Jag kunde inte ha gjort det bättre själv!

Övriga nyheter från stuteriet är att Totte sedan i torsdags är valack. Efter viss vånda och funderingar hit och dit bestämde jag mig. Det var kastration eller att skicka iväg honom någon annanstans. Han har varit lite väl intresserad av sina två tjejkompisar den senaste tiden. Det känns bra nu när det är gjort. Nu kan han fortsätta gå med Vanilla och Grynet i lösdriften och sedan gå på betet här hemma. Med till veterinären hade vi också Curre. Han fick sina tänder raspade och en vargtand utdragen. Pojkarna åkte jättefint tillsammans och skötte sig mycket bra på kliniken. Till min hjälp hade jag Nathalie (Hillstar) som erbjöd sig att följa med. Jag tackar och bugar, utan dig hade det inte gått!